Turligt nog hittade jag ett gammalt reklamblad från Konsum för tre år sedan, 2011. Jag jämförde priserna på de 40 livsmedel jag fann i det gamla reklambladet med priserna i Coop Extra, Medborgarplatsen, och blev enormt överraskad. Köttbullar, chark, färsk kyckling, potatismos, tvättmedel och många fler produkter var mycket billigare än 1993. Kolla prisjämförelsen och läs mer här och här.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Nu i oktober jämförde jag igen i samma butik. Och även om vissa priser har gått upp på tre år, är hälften av de livsmedel jag undersökt billigare än 1993, krona för krona. Lite märkligt- inte sant?
OBSERVERA då att jag har jämfört i löpande priser, utan att ta hänsyn till att inflationen är 28 procent och att vår disponibla inkomst har ökat 45 procent jämfört med för 20 år sedan. Lite märkligt- inte sant?
Var har prispressen slagit till hårdast? Utan att ha riktigt torrt på fötterna säger jag hos bönderna. EU-medlemskapet 1995 öppnade gränserna för konkurrens, lantbruket blev mer sårbart för världsmarknadsprisets svängningar och för konkurrens från företag med helt andra odlingsförutsättningar och uppfödningsmetoder än de svenska. Bara några år innan hade Sverige fattat beslut om världens strängaste djurskyddslag. Till exempel.
Jamen, säger vän av ordning, allt har blivit billigare, inte bara maten. Titta på elektronikbranschen, TV och datorer var väldigt mycket dyrare 1993 än i dag.
Fast det är skillnad hävdar jag. Lantbruksföretagare har ökat mjölkavkastningen per ko och antalet grisar per sugga, men man kan inte flytta åkermarken till låglöneländer för att pressa kostnader. Marken ligger där den ligger. Och en ko tar nio månader för att kalva, en gris nästan fyra månader och ett höstvetefält ungefär ett år från sådd till skörd. Det kan man inte skynda på. Och så har man med levande djur att göra. Inte döda ting. Det skiljer också. Väldigt mycket. Blir orolig när jag ser att djuren blir färre och färre.
Men givetvis finns det förklaringar till att många varor har blivit billigare. EU-inträdet som sagt, momssänkningen 1996 från 21 till 12 procent, rationaliseringar och effektiviseringar i hela livsmedelskedjan, lågpriskedjornas intåg, handelns egna varumärken som pressar priser och att vi betalar delar av matkostnaderna via skatten genom EU-avgiften. Visst går tillbaka till lantbruket i form av olika stöd. Och vissa av produkter är så kallade lågmarginalprodukter, t ex charkprodukter, yoghurt och creme fraiche. Där är vi konsumenter jättepetiga och byter butik om priset drar iväg. Men ändå.
Relaterade inlägg:
Clik here to view.
Köpa billig ”utgången” mat på nätet? Jo då, i England går det!
Image may be NSFW.Clik here to view.
Oro för mat
Image may be NSFW.Clik here to view.
Oro för mat – eller ej?
Clik here to view.
